Monday, February 10, 2014

Mina morgnar med Vrålande Fritz



Mitt snoozande på morgnarna är en klassiker i innovativt tänkande. Jag kan komma på ungefär trehundra bra nya anledningar att trycka på väckarklockans snooze knapp varje morgon. Oftast slutar det med självbekräftelsen "jag ÄR ju faktiskt värd 5 extra minuter sömn" och så nickar ängeln på höger axel till djävulen på vänster axel och alla är överens och jag vinner 5 minuter extra sömn på lotto. Igen och igen. Varje 5-minuter. Varje morgon. Vilket inte är så smart eftersom jag är extremt långsam på morgnarna och verkligen skulle behöva varje minut till att dricka kaffe, gå runt planlöst med blank blick och försöka komma på vad jag heter, var jag bor och vart jag är på väg. Lika spännande och lika improduktivt varje morgon!

Eftersom jag är medveten om mitt snoozande så har jag telefonens alarm inställt på 06:00, 06:05, 06:10, 06:15, 06:20, 06:25 osv., med olika vidriga ljud så som gitarr-riff, brandalarm, gammaldags telefon och nån allmänt dålig skrällig ton. Jag gömmer telefonen, jag kompletterar med en till väckarklocka och jag försöker kasta kallt vatten i ansiktet. INGENTING fungerar. Jag är inte på benen med kaffekopp i handen och glasartad förvirrad blick före tidigast 07:00. Varje gång har den tidigare känslan av att vinna på lotto ersatts av dååååligt samvete över min svaga, fasansfulla karaktär. 

Men NU har jag hittat en lösning! Den heter Walk Up och är en iPhone Alarm App. När jag läste review på App Store så insåg jag att här kunde äntligen vara en vinnare som fungerar (har under åren köpt alarm appar för runt 500 kronor som inte fungerat). I review skriver någon upplysande och måleriskt "This App woke me yesterday, I shat bricks and barbed wire for the rest of the day". Jag insåg att här finns kanske första lösningen på 40 år som faktiskt kan skrämma upp mig på morgonen och tysta ner både djävulen på vänster axel och ängeln på höger axel! 

Och tro mig - appen tystar ner alla. Alla inom en radie om ca 5 km. Förutom de som får hjärtattack på studs, typ min stackars hund. 

Appen fungerar alltså med "no mercy" mode. Man knappar in en tid och väljer minimum antal steg som man behöver gå för att tysta ner ljudet. Och när jag skriver ljudet så är det för att jag vill bygga upp introduktionen till min nya morgonkompis Vrålande Fritz, kusin till Freddy Kruger. Man slits nämligen ur sin djupa sömn till ett absolut fasansfullt avgrundsvråååååål, Fritz låter som om han var en vålnad som blir torterad, på HÖGSTA VOLYM. Och tortyren tar inte slut före du sprungit upp och ner i trappan två tre gånger, med hjärtat i halsgropen och adrenalinet pumpande. Hunden som studsade en meter av skräck och precis återhämtat sig från hjärtstillestånd rusar efter och ylar och skäller, samtliga grannar inom 5km vaknar. Och det gör jag också! Du kan alltså inte stänga av appen före du genomfört morgon-sprinten och efter det kan jag lova att du är vaken i allra högsta grad. Ja lätt skrämd och med post-chock spagettiben, men vaken!

Äntligen efter 40 år har jag hittat ett sätt att vakna. Walk Up App! Shitting bricks and barbed wire the whole day. Men det är en ganska oskyldig biverkning i det stora hela. 

Min ängel från höger axel och djävul från vänster axel har åkt på nerv-semester till Freddy Kruger. 


Bilden är screen shot på count down inför the impending attack från Vrålande Fritz. Jag blir lätt illamående bara av att se den.

No comments: